|
Gambia
är ett litet fredligt och tätbefolkat land på Afrikas
västkust.
Det är till ytan lika stort som Skåne. Gambia gränsar
till Senegal i norr,
öster och söder och har Atlanten som gräns
i väster.
Landet delas från öst till väst av den stora Gambiafloden.
Dessa
områden kallas "Norra banken" och "Södra banken".
Landet är uppdelat i sex regioner.

Gambia
är till största delen täckt av savanner och salta mangroveträsk.
Klimatet i landet är tropiskt med en torrperiod mellan
November -
Maj och en regnperiod från Juni - Oktober.
Det
finns ca 1,6 miljoner invånare i Gambia. Landet har en tradition av
mångfald och samförstånd. I detta lilla land samsas flera
olika etniska grupper.
De största är Mandinkas, Fula och Wollof.
Varje grupp har sitt eget talspråk,
men många gambier talar
ofta flera av dessa.
Det officiella språket är engelska, vilket beror på att
Gambia fram till
1965 varit en brittisk koloni.
90% av gambierna är muslimer, 9% kristna och 1% tillhör inhemska religioner.
Befolkningstillväxten
är kraftig och ligger på ca 2,8% per år.
Barnadödligheten är hög, ca 13%.
De flesta barn dör vid tre - fyra års ålder bl.a. för
att mamman slutat amma barnet då. Orsaker till den höga barnadödligheten
är bl.a:
förlossningsskador
malaria
näringsbrist och följdsjukdomar av denna
parasitsjukdomar
uttorkning p.g.a. diarréer
Gambiagrupperna bildades 1978. Det är
en partipolitiskt och religiöst obunden biståndsorganisation.
Biståndet till Gambia fungerar enligt
principen "hjälp till självhjälp" och består
huvudsakligen av skolbyggnader, skolmöbler, kök och toaletter,
främst i eftersatta trakter på landsbygden, dit ännu ingen
utveckling har nått.
I Gambia
arbetar tv å svenska volontärer med projekten.
Allt övrigt
arbete handleds och utförs av gambisk arbetskraft.
Så långt
det är möjligt används inhemskt byggmaterial och byggstenarna till exempelvis
skolbyggnader tillverkas i byn där skolan ska byggas.
Gambiagrupperna vill verka för att alla barn i Gambia ska få
gå i skolan.
Speciellt värnar vi om flickornas skolgång.
Vi tror att utvecklingen går snabbare om
kvinnorna får ha ett ord med i laget.
Det finns ett talesätt :
Utbildar man en man, så utbildar man en individ men
utbildar man en kvinna så utbildar man en hel nation.
Att få gå i skolan är en självklarhet för oss
i Sverige, men tyvärr inte i Gambia. Inte än!
Förhoppningsvis kommer det att bli en självklar rättighet
även där,
men än så länge behöver många gambiska barn
den hjälp de får från faddrarna i Sverige. Regeringen
har sagt, att de har som mål att alla barn
ska få gå minst 9 år i skolan och inte ha mer än
4 km till skolan.
|